emmasundmark

De där åren som jag aldrig kommer att glömma. De sjuka åren som för all framtid kommer att finnas i mitt minne. Så många gånger jag har ställt mig frågan varför. De oräknebara gånger som jag gråtit för mig själv och för andra. När jag blickar tillbaka skulle jag nog ändå säga att jag har varit ledsen inombords i många år. Har inte orkat visa hur jag mår och jag har inte velat att någon skulle tycka synd om mig. Det är det värsta jag vet, när folk lägger huvudet på sned och sitter där och tycker synd om en. Lägg av! Det är inte mig det är synd om, kommer ingen någonsin förstå det?